Spenderat over 6 manader i Aussie nu. Kanner att jag utvecklas for varje dag som gar och jag ser sidor i mig sjalv som jag aldrig riktigt insett forr. Nu ar det for forsta gangen som jag verkligen gatt in for att lyckats. Jag vet vad jag haller pa med och jag vill vinna emot mig sjalv. Jag ar redo och jag ska lyckas. Det kommer bli blod, svett och tarar, men winners do not quit and quitters do not win! Jag har haft sjuka motgangar och jag har velat gett upp flertalet ggr. Har fortfarande en ofungerande arm, vilket gor att min drom om att tavla i body fitness och styrkelyft har, i teorin, gatt i kras. Jag ar riktigt jakla ledsen over detta, for det ar detta jag tranat for, och jag har spenderat manga tarar och somnlosa natter pga av det. Men a andra sidan, det som hander det hander. Allt har sin mening. Jag har inte kommit till vart jag ar idag, gatt igenom allt jag gatt igenom, for att ge upp nu. Being defeated is often a temporary condition. Giving up is what makes it permanent.